imperial election ipa, 840 dagar senare

Igår fick jag för mig att öppna den sista flaskan av imperial election ipa som har stått nere i källaren i över två år. Ja en dipa är ju verkligen inget att lagra men det är ju lite intressant att se vad som händer med en sådan öl allteftersom  tiden går.

Det pös till ordentligt när kapsylen åkte av, so far so good. Det var en kristallklar orange-gyllene öl jag hällde upp i vinglaset. Ett stort vitt och krämigt skum bildades. Det kladdade sig fast ordentligt på glasets insida när det sakta sjönk för att stanna kvar som ett 1 cm lock över vätskan. Mycket stilig faktiskt.

Mer humle kvar i doften än vad jag hade väntat mig, även om den är rätt trött. En liten brödig maltighet känns också av och efter ett tag när ölen värmts upp känns även en lite jästig doft som jag inte är helt förtjust i.

Smaken har en kakig maltighet tillsammans med humlefruktighet och en ganska kraftig beska, även om den har minskat sedan den var färsk. Jag hade nog väntat mig mer malt åt det knäckiga hållet. Den långa beska eftersmaken får ibland en lite trist oren ton.

Som väntat inte direkt en dipa längre, mer åt amerikansk strong ale. Den har inte alls den kraftiga maltigheten för att närma sig ett barley wine. Jag tycker mig känna av jästen s-04 nu, det gjorde man inte när den var färsk och humlen dominerade både smak och doft. Jag har sedan länge övergett just den jästen då jag inte riktigt gillat dess karaktär. Förutom detta är det en helt ok öl, kanske 5-6 på en 10-gradig skala.

Kanske börjar bli dags att brygga en dipa igen, då blir det med annan jäst och antagligen ett annat humleschema!