Månadsarkiv: augusti 2012

instanceof amber ale

En 13-liters förkultur med 25% karamellmalt, kan det även bli en vettig öl? Vad tror ni? Ni kan läsa om instanceof amber ale här!


jäsningskylare

För att ha en chans att kontrollera jästemperaturen så här på sensommaren så konstruerade jag en liten kylanordning utav en frigolitlåda för 70kr som jag hittade på Bauhaus. Tyvärr lyckas jag inte hitta den på deras hemsida, så någon länk kan jag inte ge er.

Ursprungligen hade jag tänk köpa en plastlåda på ikea, men dessa hade inte tillräcklig bredd i botten för jäshinkens diameter på 32cm. Men denna låda lär ju isolera betydligt bättre vilket bör göra att kylklamparna, som står för kylan, inte behöver bytas ut så ofta.

Lådan är inte hög nog för att helt innesluta en jäshink så jag behövde skära ut ett hål i locket, men jag skulle tro att det är en fördel att all koldioxid kan strömma ut fritt.

För att kunna hålla koll på temperaturen under jäsning tejpade jag fast en sensorn från en vanlig gammal inne&utomhus-termometer mot jäshinkens utsida. För att få så korrekt temperatur som möjligt isolerade jag den utvändigt med en make-up-pad ärligt stulen ifrån kära sambon.

Effektiviteten då? Jo det har fungerat riktigt bra än så länge, med två kylklampar sänker jag temperaturen från förrådets 21-22 grader ner till strax under 18grader, perfekt! Med nya klampar på morgonen håller sig temperaturen väldigt bra fram till kvällen. På 10 timmar ökade den endast ca 0,5 grader! Det finns ju gott om plast för fler klampar så att jäsa lager skulle säkert fungera utmärkt det också!

Prismässigt känns denna metod svår att slå, speciellt om man som jag redan hade kylklampar och termometer liggande. Jag är mycket nöjd och det ska bli kul att se hur kylaren presterar när jag jäser en ”något” kraftigare öl i en snar framtid. Vad som är i jäshinken just nu kommer det snart mer info om..


bronxeng genesis qiixi

För några kvällar sedan öppnade jag den 5:e och sista ölen ifrån Anton, nämligen Gensesis QIIXI som är en imperial stout bryggd med aprikoser och russin! Som vanligt ruggigt snygg etikett.

Stort fluffigt och krämigt skum som är mörkt lattefärgat. Det fastnar rejält på glaset när det sakta sjunker ner och lägger sig som ett lock på 1 cm över ölen som är svart som natten. Kanske att denna är den absolut snyggaste av Antons alla snygga öl?!

Doften är grymt fin med massor av choklad/kakao och torkad frukt. Djup och bygger upp stora förväntningar på smaken.

Väldigt len och krämig smak med ett litet bittert bett av den rostade malten. Fyllig choklad, lite alkohol och rätt så vinös. Mycket god även om den kanske inte riktigt levde upp till den fenomenala doften, tror det är att eftersmaken är något kort och lite ”tom” på nått vis.

   

En mycket bra öl som man kan njuta av länge. Snyggt och välgjort! Kanske att man skulle kunna fylla ut det lilla tomrummet i eftersmaken med mörkare karamellmalt så att smaken bär lite längre. Genesis som avslutar raddan med öl ifrån Anton gör det med flaggan i topp. Slutbetyget landar på en 8:a och den blir därmed best in show!

Stort tack till Anton för att jag fick testa alla dessa goda öl. Det är väldigt intressant att få försöka analysera andras brygder på detta vis, speciellt när man kan läsa om hur de bryggts och tankarna bakom o.s.v. Hoppas vi kan genomföra fler byten i framtiden, och jag tycker definitivt att Bronxeng Brewery borde ställa upp i SM nästa år!


else if 2.0 första provsmakningen

Efter drygt en månad på flaska var det ju hög tid att testa else if imperial stout 2.0! När jag provsmakade lapsang-varianten var det ju lite svårt att bilda sig en uppfattning om grundölet och därför var det ju riktigt spännande att öppna en flaska av denna.

Mörkt lattefärgat och krämigt skum, till en början rätt kraftigt men efter ett par minuter har det sjunkit ner till ett beständigt lock på några mm. Under skummet är ölen kolsvart men man kan ana mörkt röda nyanser precis vid kanten.

Mycket lakrits, choklad och lite russin i doften vilket också följer med i smaken. Dessutom tillkommer lite kaffe. Väldigt len och krämig och aningen sötare än den första versionen vilket gör att den även upplevs något mindre besk. Bra fyllighet och en passande, låg kolsyra med små fina bubblor. Efter ett tag, när man letar, kan man känna lite alkohol och en gnutta jäst i eftersmaken.

Faktiskt väldigt lik 1.0  förutom just en något högre sötma, vilket ju var precis vad jag ville. Det känns även som att denna har mognat betydligt snabbare och det är ju riktigt positivt. Jag tror helt klart att jag kan tacka den mer kontrollerade jäsningen för det.


vax på riktigt

En sen kväll gav jag mig i kast med att vaxa flertalet av mina flaskor else if 2.0 och else if 2.0 lapsang. Som ni kanske sett i ett tidigare inlägg hade jag kört en testrunda med ny metod sedan jag försökt med det värdelösa vaxet/betongen jag köpt på pgw. Såhär blev resultatet och som bonus får ni se de nya etiketterna också:

Som ni ser klantade jag mig lite när jag gjorde om formatet på etiketterna till de små provsmakningsflaskorna ovan (den vänstra saknar ”lapsang”). Nedan ser ni de stora varianterna med etiketter så som det var tänkt.

     

Riktigt nöjd med resultatet och jag tänkte såklart beskriva hur jag gjorde. Jag börjar med shoppinglistan på Clas Ohlson:

  • smältlim, art. nr. 20-4099 (transparent) eller 40-7073 (svart), 29kr
  • kritor, art. nr. 34-9005, 29kr

Sen behöver man en liten kastrull, ju mindre desto bättre eftersom det då går åt mindre av ingredienserna för att få tillräckligt djup. Jag hittade en ”smörsmältare” med volymen 6 dl på ICA för en femtiolapp. Under min testrunda provade jag att smälta i vattenbad med det blev för trögflytande så kastrull är ett måste. En bunke fylld med kallt vatten är också bra att ha tillhands för att kyla ner de doppade flaskorna.

De magiska proportionerna som jag kom fram till under min testrunda är 2 kritor per limstav. Eftersom det kan skilja lite i storlekar beroende på fabrikat vägde jag även beståndsdelarna och viktmässigt förhåller sig proportionerna 9 g krita per 14 g limstav.

I mitt fall använde jag svarta limstavar och en samling mörka (blåa, gröna, gråa och bruna) kritor (det fanns inga svarta i paketet) som jag klippte/bröt ner i kastrullen som jag körde på medelvärme tills konsistensen var lagom rinnig, ungefär mitt emellan olivolja och filmjölk.

För att få så stort djup som möjligt på den smälta blandningen tippade jag kastrullen och doppade sedan snabbt ner en flaska, lät lite överflödigt vax rinna av samtidigt som jag roterade flaskan något under kanske 1 sekund. Sedan vändes flaskan på rätt köl för att få till de snygga ”tårarna”. Beroende på hur man lutar flaskan när man ställer den upp kan man styra lite så att de största hamnar på etikettsidan. När tårarna stannat upp doppade jag ner flaskhalsen i kallvatten för att kyla ner vaxet. Nedan kommer en närbild:

Det är viktigt att doppet i kastrullen går snabbt för jag upptäckte både under min testrunda och vid den sista flaskan else if 2.0 lapsang att den höga temperaturen på vaxet kan få tätningsplasten under kapsylen att smälta lite. Den sista flaskan började nämligen pysa ut skum vilket jag såg när jag höll den i kylvattnet. Alla andra flaskor verkade gå bra och det kan ha berott på dåligt påsatt kapsyl i kombination med längre tid i kastrullen p.g.a. att det då var så lite vax kvar att jag fick rotera runt flaskan för att få vax hela vägen runt. Jag fick helt enkelt ta bort vaxet och sätta på en ny kapsyl och får hoppas på att ölen klarar sig. Så här såg den felande kapsylen ut:

Eventuellt skulle man kunna minska risken för detta genom att lägga på vaxet i två omgångar, en första riktigt snabbt så man bara får ett skyddande lager vax över kapsylen med kylning direkt, och sedan ett lager till för att få ”tårarna”. Risken med detta är väl dock att det blir lite väl tjockt och att det blir svårt att öppna flaskan. Ska testa denna taktik nästa gång och se hur det går. Hursomhelst är jag väldigt nöjd med resultatet, att det gick relativt lätt och att det ju faktiskt inte kostade många kronor heller!


bronxeng svantes röjporter

Rökig och välrostad öl är ju en av mina absoluta favoriter, när det gjorts rätt. Ibland tycker jag att öl bryggd med rökmalt kan bli för kemisk, lukta plåster och medicinskåp om det gått över styr. Som tur var hörde Svantes Röjporter ifrån Anton inte till den kategorin.

Det blev ett ordentligt pys när jag öppnade flaskan. Ett stort brunbeige och krämigt skum byggdes upp över den kolsvarta vätskan. Doften hade en lätt rökighet men desto mer lakrits, både söt och salt, choklad och lite soja. Riktigt inbjudande doft och ännu en gång en väldigt stilig öl.

   

Lakrits och choklad återfanns även i smaken tillsammans med en lätt syrlighet och aningar av jäst. Ganska fyllig och kolsyran var på en perfekt nivå  som gjorde ölen len och krämig. Allteftersom man närmar sig slutet på flaskan känns jästen lite mer i eftersmaken tillsammans med en lite sträv beska.

Anton hade varnat mig för syrligheten, men jag tycker faktiskt inte att den var så farlig, har varit med om betydligt syrligare portrar. Då tyckte jag nog snarare att det var det jästiga i eftersmaken som drog ner intrycket lite grann men trots detta var det en bra öl. Lakritsen i doft och smak var riktigt trevlig men jag hade gärna sett en kraftigare rökighet, men så är jag ju som sagt galen i rök. På skalan 1-10 landar Röjportern på en svag 7:a med stor potential att vandra uppåt med mer rökmalt och lite renare jäsning.


skam den som ger sig

   


bronxeng plöjmörkret cascadian dark ale

Dags för den tredje ölen ifrån Anton och valet föll på plöjmörkret cascadian dark ale. Lite extra intressant eftersom han fick en öl i samma stil av mig, nämligen for each. Nu är ju visserligen den såpass gammal (1.5 år) att den snarare är en välhumlad porter nuförtiden… Plöjmörkret är roligt nog tappad på flaska exakt ett år efter att jag bryggde for each (2012-02-12). Med andra ord inte helt purfärsk vilket Anton också påpekade när vi bytte flaskor. Hursomhelst…

Återigen en snygg etikett vilket ju inte förvånar vid det här laget. Strålen ur flaskan var mörkt brunröd och i glaset såg ölen nästan kolsvart ut. Ett stort, krämigt caffe latte-färgat skum byggdes upp. De två ölen jag provat tidigare från Anton såg båda riktigt bra ut i glaset och den här var minst lika snygg!

Doften var tallbarrs-humlig även om den inte var riktigt så frisk som jag kan tänka mig att den var för ett halvår sedan. Den var liksom lite nedtonad men absolut inte mesig utan man fick en känsla av att det använts rikliga mängder med rejält potenta amerikanska humlesorter. Man kände också lätta rostade toner och mörk choklad.

   

De rostade tonerna var väl avvägda och lämnade tillräckligt med plats för humlen i smaken så att det fortfarande handlar om en svart ipa och inte en en stout med lite extra humle. Beskan låg på en precis lagom nivå så att det inte blev för bittert tillsammans med det rostade, vilket annars verkar vara lätt hänt. En lätt syrlig ton gick att känna ifrån den mörka malten. En torr, besk och rostad eftersmak satt kvar länge i munnen.

Jag kan tänka mig att den här ölen just nu är inne i en liten dip mellan humle och malt, precis som jag upplevde att min for each var. Humlen har hunnit falna lite medan malten inte riktigt har hunnit mogna till sig. Trots detta är det en mycket bra öl, helt klart bättre än många kommersiella exempel i stilen jag prövat. Kan man jobba bort den lilla syrligheten hade det hela blivit ännu bättre. Just nu bedömer jag den som en 7:a  men skulle tro att den nosade på en 8:a för några månader sedan. Likaså tror jag att den kommer utvecklas positivt framöver. Ett år till och jag tror den kommer vara minst lika bra som välhumlad stout!


vax…

nja snarare röd cement… Jag tänkte att jag skulle fixa till sån schysst vaxförslutning på mina flaskor else if 2.0 och else if 2.0 lapsang och beställde vinoferm sealing wax ifrån pgw. Stenhård klump och förpackingen säger att man ska smälta vaxet i vattenbad och sen doppa flaskan lite snabbt. Lyckades med stor möda få loss lite skärvor/smulor m.h.a. kockkniv, börjar ana oråd. Jaja på med vattenbadet. Visst det smälte lite efter en långstund men blev ungefär lika lättflytande som ett tuggummi som suttit fast i gatan sedan det tuggades för nån vecka sedan… Testade att dra upp lite med spetsen av en penna och när det torkade till lite var det lika stenhårt och sprött igen. Värdelöst, bara att glömma att använda detta till att försegla flaskor med, lagom besviken man blir.  Så om någon funderat i samma banor som jag så kan ni avbryta redan nu och spara både humör och slantar.

Beware!